1) Skrev inte det allra viktigaste i förra blogginlägget: Att vi har fått misslyckas. Gång på gång och att det oftast är vägen till framgång (fråga vilken lyckad människa som helst - utom dem med gamla pengar och dem som jag inte känner, de där som aldrig gjort ett fel och glidit runt på räkmackor). Jag vet också att alla inte kan bli precis exakt vad de vill eller önskar, men drägliga och okej liv har vi tidigare kunnat skapa oss.
2) Jag må vara kass på det där med pengar, men någon idiot är jag inte. Jag spar, om än mycket modest, till pension och barn och resten går till hus och hem. På ett ungefär.
3) Jo, jag ÖVERLEVDE på grund av flera faktorer. Borde kanske varit lite tydligare, men så här;
Ambulansen kom på ett par minuter (!!), jag tränade tre till fyra gånger i veckan innan graviditeten och gick på gravidyoga under graviditeten. Dessutom hade jag varit, och är fortfarande, helt niktoinfri sedan flera år. Jag är inte heller överviktig. Min sinustrombos kom enbart till på grund av välkänd blodproppsbenägenhet och hade undvikits om sjukvården hade haft tid, plats och lust. Inget annat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar