På ett vettigt vis

Oh, dra på trissor, jag ska få inleda en rehabilitering. Wow och ay caramba!! Så fantastiskt! Firar med en kopp finkaffe och ett skuttande glatt hjärta.

Jag som inget hellre vill än att kunna jobba och ha ett liv, men främst klara av mina barn, ska äntligen få hjälp*. Otroligt underbart. Jag trodde att de skulle tycka att jag är för frisk, då jag varken haltar eller stammar anmärkningsvärt mycket - och "alla småbarnsföräldrar är ju trötta", vilket jag hört till leda av säkert helt välmenande människor. Jag hade enligt dem stora och typiska kognitiva hjärnskadeproblem. Inte så dumt med experter.

Är så fruktansvärt trött idag, så jag skriver och tänker som en kratta. Men jag längtar efter att skriva om kommunikation och sjukvård, vilket är, utan att överdriva, livsviktigt. Så jag återkommer. Jag tänkte också skriva om trosor och rosor och någon bok, bara för att min fulla övertygelse är att det ena inte behöver utesluta det andra och för att livet inte är svart eller vitt, utan fullt av NYANSER. Älskade nyanser, om än gråa, vissa dagar.

En fintrosa är en fintrosa är en fintrosa

Avslutningvis återupplivning

Eder

/Döden döden döden

* Få kunskap och insikt och anpassa vardagen efter nuvarande förutsättningar, samt få information och träning i att använda lämpliga strategier i vardagen såsom planering, pauser och teknikstöd...O.s.v.