Sinus

Som jag har förstått det, och jag kan ha fel, så är sinustrombos något som hyfsat lätt kan lösa sig. Proppen och hela problemet. Eller så dör man. Det som troligtvis gjorde att jag överlevde var att jag fick en hjärnblödning och därav mina bekymmer.

Kognitionsbrister*. Ska jag radda upp några av de problem jag fått efter hjärnskadan? Bara för att tydliggöra följderna? Ska jag berätta, eller blir det för kletigt? Nej, geggar loss och håller öppet hus. Jag har inget att förlora.

När jag mår bra, och det gör jag verkligen vissa dagar, så vill jag bara glömma och ignorera verkligheten. För har detta verkligen hänt MIG - och på riktigt? Snart, snart, snart vaknar jag upp och från det här skämtet och allt blir som tidigare. Det är också, rent generellt, ganska skönt att blunda för problem och låtsas att det regnar, men jag stretar emot. Jag vet inte om det är bra eller inte;  det är så skönt men fasansfullt opraktiskt, att jag har fått så dåligt närminne. Det är djupt opraktiskt när jag jobbar, handlar, är med barnen eller samtalar med människor - men fantastiskt skönt när eländesdagar magiskt försvinner.

Det är inte bara alla mina tillkortakommanden jag ska jobba med utan även konsekvenserna av dessa.   Att jag blivit dummare, långsammare, att det svartnar för ögonen när det kommer två ljud eller flera alternativ samtidigt. Att jag förlorat delar av mitt vokabulär, min lilla subtilitet och motorik samt att jag inte kan överblicka och planera. Ett stort pinsamt mörker och så den lilla tomheten. Sedan det idiotiska med att hålla skenet uppe inför de ytliga kontakterna och sen falla sönder och samman. Att mörka, le lite lagom förvirrat och isolera sig i möjligaste mån. Låtsas vara vanlig. Konstigare, tröttare och klumpigare bara.

Jag ska fortsätta beskriva vad som hände efter NIVA i Lund och den kloke läkaren som medgav ytterligare tok och fel i vården, men nu kör vi helg och en ballad. Finstämd lördagsmusik für alle.

Löv!
/Döden döden döden



*Kognition (från Wikipedia):
"Kognition är en psykologisk term och kan kort förklaras som en samlingsterm för de mentala processer, normalt viljestyrda, som handlar om kunskap, tänkande och information. I klassisk psykologi talades om kognition, emotion och volition, alltså tänkande, känsla och vilja som de tre begrepp som styr psyket.
Kognition och perception, det vill säga de psykologiska processer som är aktiva då vi tolkar sinnesintryck, är inte två helt skilda områden utan överlappar varandra något. Inom området kognition ryms studier av hjärnans olika funktioner såsom tänkande, uppmärksamhet, minne, inlärning, medvetande, språk samt beslutsfattande och problemlösning.
Eftersom sinnesuppfattningen och tolkningen av dem beror på kunskaper och erfarenheter, ingår en del av dessa i kognitionen (andra i perceptionen som handlar om sinnesintryck). En del andra processer, såsom viljestyrd motorik, språk, verklighetsuppfattning, är helt eller delvis inlärda, hör också till kognitionen."