Lennart Hellsing lyssnar kanske inte på Hefner. (Underbar illustration av Poul Ströyer) |
Genomblåst. Sol, friska vindar och en kopp nybryggt kaffe. Det går trögt nu, och vår allmänna solkighet framträder klarare och tydligare för varje soltimme vi får. Nej, allt är inte vackert och stiligt, men det vänder väl?
Tänkte skriva några ord om Maggie, men överlåter det år experterna, och saxar följande från Billy Bragg (Facebook).
"This is not a time for celebration. The death of Margaret Thatcher is nothing more than a salient reminder of how Britain got into the mess that we are in today. Of why ordinary working people are no longer able to earn enough from one job to support a family; of why there is a shortage of decent affordable housing; of why domestic growth is driven by credit, not by real incomes; of why tax-payers are forced to top up wages; of why a spiteful government seeks to penalise the poor for having an extra bedroom; of why Rupert Murdoch became so powerful; of why cynicism and greed became the hallmarks of our society.
Raising a glass to the death of an infirm old lady changes none of this. The only real antidote to cynicism is activism. Don't celebrate - organise!"
Så kommer jag att tänka på vår svenska arbetar-rörelse. Arbetspartier och Arbetarpartier som är vitt skilda saker. Det hör man på namnet, om man lyssnar noga, fast någon enorm skillnad är det väl inte idag?
Puss!
/Döden döden döden
/Döden döden döden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar