fredag 8 augusti 2014

Dörren




Jag gör det jag ska. Det går sådär.

Ibland känner jag den stora tacksamheten, men känslan försvinner inte för det. Som en värk i vågor. Barnen vill lyssna på Dörren. Jag letar vidare. Stänger något. Saknar annat. Iakttar rädslan, orkar inte springa i kapp, förklara vad jag menar. Vi är som getingarna, en sista sensommar-suck.


Puss
/Döden döden döden (återkommer)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar