torsdag 22 januari 2015

När ljuset sipprar fram

Ljuset kom så saktmodigt och fint. Snön låg som silat florsocker på gräsmattan i morgongryningen. Horisonten milt skimrade i vitluddigt blekrosa och pastellblått. Inga hårda kanter. Bara ett mjukt skimmer bakom diset. Snällt och milt.

Uttråkad och omänskligt trött. Mitt normaltillstånd. Orolig. Väntar på besked med huvudet i sanden. Förra årets misslyckanden och farväl. Träffade E på gatan så det blev en fika. Lunch med två vänner från förr i Ingmar Bergmanstan i vintras. Men annars: jag och huset 2014. Bara vi två och de små. Processen. Små drömmar och tysta vrål. Oron. Oron. Oron. Att veta, men inte kunna. Att vilja men inte förmå. Att försöka förstå och förklara det ingen vill se.

Igår, träffade jag E igen. En bra start på 2015. Känner mig ändå mycket lyckligt lottad.

Kärlek
/Döden döden döden



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar