Sorgen och Paris.

Hjärtat varmt och huvudet kallt?

Samling efter förra Paris-attackerna 

Stormen river i hus och hjärta. Sätter på en kanna kaffe, matar katten som kommer in regnkyld och blöt. Innan jag klivit upp låg jag i sängen och tänkte på hur andefattig och dum man ändå blir av Facebook: att jag jag nästan slutat läsa papperstidningar och hoppar kors och tvärs mellan de mest tilltalade och braskande rubrikerna, de fånigaste och de allra mest lockande bilderna. Hur jag numera tvingar mig själv att läsa längre texter och tappar djupet och lugnet: det som skulle kunna ge klarhet och någon slags sammanfattning: överblick, förståelsen och den riktiga tankens analys. 

Kaffet är klart. Kissemissen kommer lunkande och kurrande upp i soffan. Hon klämmer sig in i gropar och mellanrum, så nära hon kan vid min sida. Som en liten motor, så varm. Kaffet smakar sådär.  Öppnar mot världen och Facebook och läser om Paris, Paris hjärta, och det gör så fruktansvärt ont. Så bestialiskt och så mycket hat. Orkar inte läsa, men måste så snart jag bara kan. Det flipprar förbi diverse flaggor, hashtags, hjärtan och böner. Vems tolkning ska jag läsa först, vem kommer att styra mitt hjärtas tankegång? 

Finns det inga varma kloka mellanrum att gräva in sig i? Någon sansad, klok människa att lyssna till. Är det nu de onda diktatorerna kliver fram, i tider som dessa? Som jag önskade att våra politiker hade varit starka i sin övertygelse kring solidaritet och jämlikhet. Att de hade haft en riktning och en kompass att styra skutan med i denna blåst. Istället far de likt vindflöjlar och maskrossporer lätt, lätt bort. De tynar sakta i skymningen. Det var vackert så länge det varande, men nu känns det ganska mörkt.

Känner en djup sorg. Känner mig förbannad och frustrerad. Tänker på vilkas intressen döden göder. Läser denna. Börjar där. Sorgen och oron gnager i mig. Jag är rädd och jag påverkas men jag tänker inte springa några hatares ärenden. Gråter lite, en dotter klampar in. Hon vill ha en iPad och lyssna på Zara Larsson. Jag är för trött. En fågel piper ute i trädgården och dagen gryr. Låter ljuset komma in. Det blåser kraftigt och mitt huvud värker. Snart tredje veckan utan någon social aktivitet. Man blir dum och ensam av att vara så här trött.

/Döden döden döden

Frankrikes president Francois Hollande har infört undantagstillstånd i landet.