i väntrummet.
Små skvättar av gula löv och solen kämpar halvdant, och fräter sig fram bakom moln och regnglipor. Ögonlockens veck liksom värker och svider till, ovan och bakom, som tårarna som börjar och trycker vid ögonbrynen till en fransk melodi som jag alls inte förstår. Ungefär så. Vi kan kalla det PMS eller bara ålderns höst (förlåt..)? Sommarens sista suck och början till förfall.
I morse badade rummet i guld och kvällen var lika grann. Jag såg det kort på håll./Döden döden döden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar