Tysta vagnen

Börjar nu.

En stråle kiss: snälla, porla vackert nu.

Påsen prasslar. För mycket, irriterande högt och fel.

När mackan någon äter ekar över nejden. Överröstar allt: vagnen imploderar långsamt.
Snälla saliv smält allt. Svälj sakta. Idissla (fint). Blicken tom. 

Det dras i tunna hårtestar. Var och en i sitt.

Det kläms och känns och några kroppar knäpper till.

Andedräkt, en rap och blandat svett. Vin och barn och gröna ängar.
Solen blänker Elvira Madigans-ljuvt och oskyldigt över sjöarna. 

Någon smörjer fingrarna. Och sedan läpparna. 

Vinet dracks för fort och den tuffa kvinnan fnissar till. 

När björklöven gulnar i sensommarskymningen. 

Vad finns det mer att säga då.

/Döden döden döden