Händer det

Den ödmjuka lyckan 

Kelly Wearstler-stolar

Andrev Walden uttrycker sig alltid så bra: "Att stå på toppen av SD och säga att det inte är ett rasistiskt parti är fortfarande lite som att hålla in magen när man väger sig." Som vår tid ser ut just nu, i alla möjliga avseenden.

I början av Åkessons politiska karriär tror jag att har var rädd för sina klantiga, öppet rasistiska, aggressiva och helgalna partikamrater som föll som vissna tulpanblad över ett smusigt bord, sedan insåg han vi kommer undan med allt. Nu skrattar han hela vägen in till jobbet var dag.  Tralalalala, vi kommer undan med allt.

När man har det så bra som vi har det här hemma är det svårt att ta till sig det som just nu sker runt om i världen. Alla jag känner eller har träffat som flytt från krig eller politiskt förtryck säger alltid två saker: vi hade det väldigt bra, sen: det gick så himla fort. Även om det smyger sig på och det som sägs låter helt ofattbar så sägs och menas det på riktigt. Det är bara så svårt att tro att det finns människor som vill ont och inte vill andra väl. 

Hur gör vi när vi är på flykt när barnen är sjuka, när vi har mens, när vi vill ha vårat lilla morgonkaffe? När vi saknar vatten och toalett. Varje dag, den ödmjuka lyckan över det liv jag just nu har, idag. 

Flytten in till stan, från det vackra landskapet med gödsel, fågelsång och den älskade doften av tång och hav till en annan slags ro. Enkelhetens ro. Att slippa den ständiga orons malande oro. Hyresrätten och den kommunala skolan. Två kliv till mat, post och allt sånt där. Försöker andas. Försöker hitta en plats för varje sak. 

Hittar fantastiska stolar. Händer att sitta på. I guld.

/Döden döden döden slår sig ner

När det är skönast att blunda

Klart Leffe inte menade något illa

Den här texten kan läsas på flera sett och man väljer själv hur man vill döma andra. Personligen pendlar jag mellan en simpel önskan om att kriminalisera dumhet, eller frågar mig om det helt enkelt inte borde sjukdomsklassas?

Det jag tycker om med texten är att den pekar på civilsamhällets ansvar. Hur vi beter oss mot de verkliga förövarna: vännerna och släkten, ni vet. När silence blir sådär behagligt sexy. Hur vi accepterar dumhet när den är i vår närhet eftersom vi då känner nyanserna. När det är enklast och skönast att blunda. 

"Att ta avstånd från tre främmande män på internet är så mycket enklare än att inse att ens egen son, bror eller kompis begått ett övergrepp. Eller att för den delen granska sig själv. Att ta avstånd, demonisera och uppmana till hårdare straff förstärker bara bilden av att det finns onda och goda män – när verkligheten är klart mer nyanserad."

... inse att ens egen son, bror eller kompis begått ett övergrepp. inse att ens egen son, bror eller kompis begått ett övergrepp. inse att ens egen son, bror eller kompis begått ett övergrepp. Fastnar i mig. Hur vi vänder bort blicken, talar i stängda rum men nästan alltid vänder bort blicken. 

"Jag vet att killar som begått övergrepp blir skyddade av sin omgivning. Och framförallt – jag vet att många av de som begår övergrepp inte ens själva vet om att de gör det."

"Därför måste vi även denna gång prata om grundproblemet – att många killar och män inte har fått lära sig var andras gränser går och därför inte förstår när de begår övergrepp."

Alla är så rättskaffens fram tills dess att det händer något på riktigt. Då kryper vi ihop till små vaga, osäkra bollar, som damråttorna under sängen. Tysta och grå. Klart Leffe inte menade något illa. 

Ja, det är svårt att leva och alltid göra rätt. Vi dansar alla runt i samma lilla ring.

Puss!
/Döden döden döden

Klart som korvaspad

Peter Wolodarski, DN 

Det finns alltid  hoppet och ansträngningarna. En dag till, och en dag till, och en dag till hoppas vi ju alltid på. Det är jag glad över, även om det inte alltid känns så himla festlig. 

/Döden döden döden 

Min rädsla för män

Dessa män:

(Min käre svåger delade denna bild en gång och den har fastnat hos mig)

Länkar till Niklas Orrenius viktiga text om islamistiskt terrorhot samtidigt som AKB öppnar varma famnen för den andra onda sidan. Det är som att befinna sig i en riktigt usel film, svårt att tro att allt detta skulle kunna vara möjligt eller ens på film vilja likna något sant?  Men vi som bara vill ha det bra, lagom eller bättre, jag tror fortfarande att vi är fler. 

Kämpa!

/Döden döden döden 

Fiskarna i havet

Barnsligt enkelt? 

Att tala om fiskar så att barn förstår behöver inte betyda mer än det. Någon föds fattig, någon föds fet, någon är snäll en annan börjar sitt liv som get. Så är det på ett ungefär och de flesta av oss accepterar sakernas tillstånd, även om det kan ta emot. Livet är orättvist, deal with it, på ett ungefär.

Att Lisa som blir rik på fisken hon drar upp är bra. Hon är driftig och säkert go och glad. Om Lisa ska bli ännu rikare måste Lisa köpa fler nät och anställa Pelle och Klara och kanske några till. Då måste Lisa ersätta dem för att de hjälper henne med fisken. Jag tror att Lena - hon som talar till barn, valde att glömma den fördelningen. Lisa ska betala skatt för den infrastruktur och samhällsservice hon nyttjat, nyttjar och kommer att nyttja. Ingen ska konfiskera någons tillgångar. Lisa ska betala för det arbete hon behöver. Kanske glömde Lena - hon som talar till barn, bort att skolan ska få lov att vara bra för att fler ska få chansen att lyckas också? Lisa ska absolut få göra vinst och få bli jättejätterik om det gör henne glad, men det finns rimliga proportioner och även något större än bara jagjagjag.

Jenny Maria Nilsson, SvD:

"Samhället kan aldrig utjämna de förutsättningar unga människor föds in i, men de ideologier som format välfärdssamhället ges legitimitet av att vi i alla fall försöker; om barn får andra klassens undervisning på grund av sin socioekonomiska status och plats de är födda på, så har Sverige misslyckats med sitt demokratiska uppdrag." 

Oh, Lena med flera, det är så lätt att vara kategoriskt. Det är så enkelt att bara tro på någon ideologi. Det är att vara statisk, att inte se människor i grupp, missa en organism i ständig förändring eller bortse från kretslopp och sånt. Statistik är statistik och kan ju tolkas på både det ena och det andra sättet, det vet ju varje tänkande människa. Men att bortse från ökande klyftor för att fattiga fått det bättre är väl endast tossigt? Det ena behöver inte utesluta det andra tänker jag. 

Från Dagens Nyheter,  Jean Pisani-Ferry är professor i ekonomi och chef för det 

strategiska sekretariat som är knutet till den franske premiärministerns kansli.

Puss!

/Döden döden döden 

I sagornas värld

Lögnens absoluta lätthet. 

Ni får ursäkta om texten jag klumpig. Hjärnan och jag är i vår allra klumpigaste fas. Men hey, jag försöker i alla fall. 

Älskade Thomas Engströms beskrivning av hur det kan vara att sluta röka. Så är det med mig och min hjärna var dag. Jag kommer att återkomma med hjärnan, men en annan gång. Nu en text om alla människors lika värde. Eller nåt'. 

Huldra med nymf.

Alice Teodorescu framstår säkert för många som tydlig, begåvad och söt. Det är hon också, även om hon inte alltid behöver ha rätt i sak för det. För delar av borgerlighetens naiva, nästintill självupptagna flirt med högerpopulismen är de facto farlig. Jag skulle till och med vilja kalla den samhällsfarlig och kanske lite narscissistiskt världsfrånvänd. Som den lille gossen utan spärrar, självkännedom och känsla för verkligheten går och trånar efter den allra sötaste flickan, med de största ögonen, med den mest troskyldiga blicken och de allra, allra längsta ögonfransarna som skakar nätt på huvudet, tittar upp och säger: Nej, jag gjorde ingenting. Jag vet inte vad du menar? Och han tänker: Nej, inte kunde väl hon, ändå... Jag tror att vi blir bra tillsammans, vi två.

Många som är höger delar inte Janouch, Birros, Heberleins eller Teodorescus världsbild (Sverigebild) och banaliserande av trollens vidrigheter, det är viktigt att poängtera. Jag skulle önska att fler skribenter slutade tala om höger och vänster, och mer om verklig ideologi. Det har blivit så fult med den sortens höger/vänsterkompass. Helgens Teodorescu-text talar med kluven tunga. Det, och detta bör ju inte stå oemotsagt, även om det kan verka småaktigt. Orkar inte gå in och detaljkritisera texten, som vid första anblick kan kännas hyfsat vettig, men citerar nedan:

"Efter att noga ha följt den svenska, alltmer polariserade debatten i Sverige, har jag landat i slutsatsen att många av de som använder devisen "alla människors lika värde", för att isolera de vars åsikter de inte delar, oftast gör det i all välmening, i fast övertygelse om att de dragit de nödvändiga lärdomarna av historien. Deras engagemang, på gränsen till aktivism, härstammar från uppfattningen om att de en dag ska kunna säga att de inte tillhörde den passiva intelligentian som stod och såg på, att de gjorde skillnad och räddade liv." 

Att förlöjliga, förringa och diskret förfula den mest demokratiska idén vi har: alla människors lika värde och civilkurage är egentligen ofattbart.  Om jag slutade bry mig och inget sade, vem hade jag varit då? Jo, bara en liten lort. 

Den kritik Janouch fick motta stod inte i proportion till det drev som drevs mot bokhandeln* som inte ville sälja hennes böcker mer, eller dem som försökte balansera överdrifterna kring Sveriges fullständiga kollaps i polsk tv. Det var alltså kritik. Det kunde kanske Alice med flera tänka lite mer på? Däremot inte sagt att det inte finns problem med farlig segregation och klyftor som växer, citerar DN: "åtta rikaste personer äger lika mycket som den fattigaste hälften av befolkningen. Och klyftorna fortsätter att öka", vilket ytterligare spär på problemen. Men jag håller nog med Mattias Svensson här.  Bara sluta förfölja folk. Tål kritik, eller näbben. Hota och förfölj inte människor som inte delar dina åsikter bara. - Och polarisering är farligt, det har Alice Teodorescu helt rätt i, men det är fördumningskulturen också. Detta är dock inte ett svenskt problem, så jag tycker nog att svenska turistbyrån borde prata lite allvar med Katerina Janouch och hennes vänner snart. 

Katerina Janouch: "Enligt min åsikt kan Peter Wolodarski inte sitta kvar som chefredaktör i ett demokratiskt land med 250 års yttrandefrihet. Hans styre av DN är skamligt. En demokrati får inte styras på detta vis genom medias hat och godtycke. Denna makt måste förvaltas med respekt, inte ges bort till hatiska vänstermän med dokumenterade problem med kvinnor. SVT bjöd in mig till debatt med Hynek Pallas, jag tackade ja, han tackade nej. Vad säger detta?" Läs hela texten här. Proportionerna, vart tog ni vägen? Vem vill tysta vem? Här är liten festlig sammanfattning "Alla gånger Katerina Janoush inte har blivit kränkt", hon som kallar en bokhandlare vägglus. 

Att vara borgerlig är verkligen inte detsamma som att vara Sverigedemokrat, däremot blir delar av borgerligheten farlig när den trivialiserar både historiska erfarenheter, Alice, och de faktiska hoten dessa trollfolk utsätter andra för. Detta tillsammans med lögnens absoluta lätthet (Åkesson, Trump, vissa skidåkare och så vidare).

Jag önskar att alla samtal var som dem i Idévärlden. Där olika idéer möts och samtalen andas respekt (se!) och nyfikenhet.

Alla ser att det finns problem och vi måste hjälpas åt mer. Jag tror att de flesta känner berättigad oro av något slag. Det är inte bara rasister och fascister som har ensamrätt på att känna osäkerhet kring världens tillstånd, tvärtom. Det är våra tolkningar, nyanserna och våra olika ideologiska idéer kring hur vi ska lösa dessa problem som skiljer oss åt - samt hur vi uttrycker detta. Börja där. Om det finns några oklarheter kring allas lika värde, kan man läsa GP.

Puss och kämpa och så vidare,

/Döden döden döden

* Det fria valet (för företagare) ska det enbart gälla di brune!?

Platsbrist

Snömos 

Vi beklagar att du upplevde att du inte fick bra vård, så svarade chefen för kvinnokliniken 2008. Ett annat härligt svar annars vi tar med oss det till nästa gång, eller: vi tar detta till oss/vi ska se över våra rutiner och yadayadayada. Dessa uttryck betyder: noll. Det är därför det fortsätter trots personalens rop på hjälp. 

Jag röstade på ett sjukvårdsparti i landstingsvalet och det gick ju inte så märkvärdigt bra. Jag tror att man missade ett viktigt element: patienterna. Inkludera oss någon gång, så hjälps vi åt. Vi vill liksom inte att ni ska ha det hemskt på jobbet, och vi patienter är inte jättesugna på att dö, eller få permanenta skador, i onödan heller. 

Döden i sjukvården. Det var nästan jag den gången, nu är en annan familjs liv över. 

/Döden döden döden

Efter Ikea

Martin Parr, 'New Brighton, UK', 1985

/Döden döden döden 

Truly special pants

"Ryan Gosling—years before he became a Hollywood movie star—dancing his heart out in what can only be described as truly special pants." (Vanity Fair)

All har vi våra truly special pants och det är lite fint.

Puss

/Döden döden döden

Take your broken heart, make it into art.

Mery Streep, Kramer vs Kramer.

Talet här. 

Vaknade vid tre av katten som bultade på dörren så husets väggar skallrade. En katt med jättenävar och hunger i sin kropp. Läser en äldre text från The New York Times om Donald som någon klok hade delat. Om att mobbing och argument ju inte alltid biter. Att döda någon med hövlighet är alltid bäst. Visst väckte Obama något i Donald, den rödlätte mannens temperament och hämndbegär?

"There was one performance this year that stunned me. It sank its hooks in my heart. Not because it was good. There was nothing good about it. But it was effective and it did its job. It made its intended audience laugh and show their teeth. It was that moment when the person asking to sit in the most respected seat in our country imitated a disabled reporter, someone he outranked in privilege, power, and the capacity to fight back. It kind of broke my heart when I saw it. I still can’t get it out of my head because it wasn’t in a movie. It was real life.
And this instinct to humiliate, when it’s modeled by someone in the public platform, by someone powerful, it filters down into everybody’s life, because it kind of gives permission for other people to do the same thing. Disrespect invites disrespect. Violence incites violence. When the powerful use their position to bully others, we all lose."

Vi får helt enkelt skärpa oss och vara lite vänligare mot varann. 

Fred och sånt! 

/Döden döden döden 

Systemet

i vodkabältet?

Vaknar, läser om Systembolaget (gammal text) och dricker mitt pulverkaffe. Kaffebryggaren står stadigt kvar i sin kartong. Hoppar, skuttar, ramlar omkull bland kartonger och bråte och sladdar och gamla minnen -  slitna gamla möbler, säckarna med barnkläder och badkläder och oändligt med osorterbart skräp som inte fått plats på vinden. Skivorna och böckerna och lådorna med "viktiga papper" som jag inte kommer åt och lådan "kuriosa", det vill säga udda skräp och annat skit. 

Borde skriva om varför jag inte orkar skriva eller träffa dig och dig och dig och dig fast jag så förtvivlat gärna vill. Jag vill skriva till kattvakten, skriva en av mina käraste vänner, mina systrar och min brorsdotter och tusen andra, känns det som, som precis fyllt år, och min guddotter och... Jag skulle vilja skriva om varför jag avskyr alla gratulationerna på Facebook, som ändå är det mest sympatiska som finns på detta forum. Jag måste nog det. Jag måste skriva om lådan med presenter som bara växer, men som det aldrig blir något av.

Samtidigt måste jag erkänna för mig själv och mina nära och de omkring oss att klarar ni inte av mig och vår livssituation så borde vi nog säga hejdå. Jag ska skriva mer om hjärnan, men det är så förtvivlat svårt. Det är inget personligt, det är en skada, bara så.

Så mycket enklare att skriva om Systembolaget. Några påståenden, några frågor:

Det hade ju varit underbart att kunna kila ner på gatan och köpa sig en ost och en flaska till: oh, la, la, som i Paris❤️: livskvalitet, sanna mina ord! Känslan av frihet och möjlighet till fest för alkis såväl som plötslig gäst... Men behöver vi ha allt tillgängligt jämt? Hellre viner från hela världen än ett tveksamt utbud hos Ica-handlaren. Apotektsreformen, gick ju sådär. - Och varför får staten inte tjäna pengar åt oss? Varför är det okej med oligarki, men inte statligt monopol? Se skolreformerna: det blev inga mysiga pedagogiskt innovativa skolor (härliga vinbodar, gårdsförsäljning etc) utan skolkolosser (bag-in-box, skräpviner, bärs och alkoläsk i ökad mängd). Småskolorna kämpar på i motvind, eller är omöjliga att komma in på för vanligt folk. 

Så visst hade det varit mysigt med tillgängligt vin och bubbel, samtidigt är det ingenting som verkligen behövs, eller inte går att lösa med framförhållning eller kontakter. Precis som dem som bor i allmännyttan betalar skattesänkningar och stöttar kommuners ekonomi, kanske vi kunde låta något som numera känns rätt okej med ett hyfsat brett utbud och sällan har några köer att tala om få vara ifred och där överskottet går till oss, men se gärna över möjlighet till mindre försäljningsställen:  strikt reglerat och ansvarsfullt? Men vis av erfarenhet så kommer jättekolsserna att skrika som grisar att inget, eller ingen, ska få begränsa deras expansionsmöjligheter. Vinbodarna, ostaffärerna klarar inte av hyrorna, människor beställer kul via nätet och vi får ännu sämre viner på Ica. Så tror jag. Alkishemmens familjer ska vi inte tala om. Tillgång och efterfrågan utan att inkludera beroendeproblem är också märkligt. 

"Syftet med uppdraget var att du och jag och resten av folket inte bör komma på tanken att vi vill kunna köpa vin i exempelvis trevliga små vinbutiker, i ostaffärer eller varför inte som take-away på restaurang. Som i alla andra civiliserade länder." Skriver Mattias Kroon i Sydsvenskan. 

Jag håller med. Jag håller inte med. Jag älskar när jag inte riktigt vet vad jag anser, för jag tycker lite av allt. Jag älskar Paris, men jag älskar Malmö, Stockholm och Uppsala också. Problemen och olikheterna, jag ser dem. Men också betydelsen av att vi får finnas och vara olika. Det jag gillar är ju olikheterna. Jag gillar även Höör, Avesta och Bräcke även om hjärtat gör lite ont. 

Kanske rädslan för staten är större än förnuftet ibland, men vad vet jag...?

Puss!

/Döden döden döden 

Skydda ditt, skydda mitt

...skydda vårt?

Jag vet inte om IMF, WTO och Världsbanken är maffiaorganisationer precis, men annars helt rätt och på tiden att vi talar om det här mer. Vems intressen ska vi skydda?

Psst. Marknaden reglerar inte sig själv. Några vill alltid ha mer/ta allt.

/Döden döden döden