Fiskarna i havet

Barnsligt enkelt? 

Att tala om fiskar så att barn förstår behöver inte betyda mer än det. Någon föds fattig, någon föds fet, någon är snäll en annan börjar sitt liv som get. Så är det på ett ungefär och de flesta av oss accepterar sakernas tillstånd, även om det kan ta emot. Livet är orättvist, deal with it, på ett ungefär.

Att Lisa som blir rik på fisken hon drar upp är bra. Hon är driftig och säkert go och glad. Om Lisa ska bli ännu rikare måste Lisa köpa fler nät och anställa Pelle och Klara och kanske några till. Då måste Lisa ersätta dem för att de hjälper henne med fisken. Jag tror att Lena - hon som talar till barn, valde att glömma den fördelningen. Lisa ska betala skatt för den infrastruktur och samhällsservice hon nyttjat, nyttjar och kommer att nyttja. Ingen ska konfiskera någons tillgångar. Lisa ska betala för det arbete hon behöver. Kanske glömde Lena - hon som talar till barn, bort att skolan ska få lov att vara bra för att fler ska få chansen att lyckas också? Lisa ska absolut få göra vinst och få bli jättejätterik om det gör henne glad, men det finns rimliga proportioner och även något större än bara jagjagjag.

Jenny Maria Nilsson, SvD:

"Samhället kan aldrig utjämna de förutsättningar unga människor föds in i, men de ideologier som format välfärdssamhället ges legitimitet av att vi i alla fall försöker; om barn får andra klassens undervisning på grund av sin socioekonomiska status och plats de är födda på, så har Sverige misslyckats med sitt demokratiska uppdrag." 

Oh, Lena med flera, det är så lätt att vara kategoriskt. Det är så enkelt att bara tro på någon ideologi. Det är att vara statisk, att inte se människor i grupp, missa en organism i ständig förändring eller bortse från kretslopp och sånt. Statistik är statistik och kan ju tolkas på både det ena och det andra sättet, det vet ju varje tänkande människa. Men att bortse från ökande klyftor för att fattiga fått det bättre är väl endast tossigt? Det ena behöver inte utesluta det andra tänker jag. 

Från Dagens Nyheter,  Jean Pisani-Ferry är professor i ekonomi och chef för det 

strategiska sekretariat som är knutet till den franske premiärministerns kansli.

Puss!

/Döden döden döden