Nattfilm

 (i vargtimmen)

(The National, Sleep Well Beast, släpps i september)

Vaknar innan morgonen. Tar ett glas vatten i köket och tittar ut över fönsterspeglar, mörker och svarta tak. Ser att det är upplyst i en av lägenheterna tvärsöver gården. Upplysta rörelser fladdrar i det tysta mörkret.

Ser en text från OBS i P1. Tänker vi med våra dämoner. Är det en slump det där med Bergman, Hesse och jaget? Den heliga stunden av ensamhet: klarheten i tanken om man har tur. Innan dagen åter korrumperar blicken, och jaget:

"Eller som det heter i ”Stäppvargen” , i Sven Stolpes översättning: ”Människan besitter ingen överväldigande grad av tankeförmåga, och även den mest bildade och intelligenta människa betraktar alltid världen och sig själv genom naiva, förenklade och förfalskade formlers glasögon – men allra mest sig själv! Det förefaller nämligen att vara ett medfött och absolut ofrånkomligt behov hos alla människor att föreställa sig sitt eget jag som en enhet.”" Mattias Hageberg, OBS i P1

Tvättstugeliv igen. På kullerstensgården ligger päronblomsbladen som snö. Bladen yr i luften, gör vitt på marken, vitt i skyn. Himlen gav sol och lite regn och doft av regnskog som en liten sa. Från tvättstugefönstret ser jag ut och den gråa kvällen är fortfarande ljus. Det är en fin kväll med ett lugnt litet försommarregn. 

Ingen städar utom jag i tvättstugan. Inte ens städaren städar. Ska jag börja debitera hyresvärden snart? Tänker sådana sura tankar. Tar med mobilen, sätter på musik och manglar på. I sommar tar jag med termos och pausar på gården mellan maskinerna, det kommer att bli fint. 

I barnens nya skola trallar dagarna på. Lärarna engagerade och snälla, och barnen verkar må rätt så jättebra. Fina kompisar och läxläsning och klassfester och sånt. Försöker navigera på skolgården och känna igen stora som små, det går sådär. Vi vuxna i skolmiljön får finna oss. Tycker att det är svårt, mår dåligt, men biter ihop.

Hämtar mina glasögon och tittar ut över gården igen, in i lägenheten med rörelserna och ser det kropparna vill visa upp. Hon sitter på diskbänken och han bidrar med sitt. Går och lägger mig och läser och tänker jag kan väl ändå inte ha sett rätt? 

Stadsliv. 

/Döden döden döden