Landskrona

Det är så tyst i Landskrona.

Oidentifierad konstnär. Halmstad auktionskammare. 

Behöver röra på mig. Orkar inte gå omkring i Malmöstad. En för liten stor stad. Tar tåget till Landskrona och hoppar av. Fattar inte väderstrecken. Var är havet? 

Grått och tyst. Allt har nästan samma färg. En rullator trippar sakta fram. Mot det grå, ligger löven gula där. Gult och grått, gult och grått. Brunt. Grönt och grått. Gult. Gult. Gult och grått. 

Havet ligger övergivet. Parkeringarna stilla. 

Tyst, tyst, tyst. 

Har yrsel av och till. 

Går en runda till och mot Konsthallen. Den ligger där i tystnaden bland löv, lera och träd. Går under cementbjälkar på träet runt och det ligger så övergivet, tyst och tomt. En flaska handsprit. En kontorsstol och husets fönster skiftar mellan insyn och ljus. Ser ett grönt atrium i husets hjärta. Det är vackert att det känns som att livet snart ska ta slut.

/Döden döden döden